Metoder för forskning i kursarbetet om pedagogikens historia

Valet av forskningsmetoder beror på vilketPedagogikområdet kommer att hitta sin täckning i kursarbetet. För varje gren av pedagogik kan särskilda metoder och allmänna metoder användas. För en historisk granskning kommer en konsekvent analys av händelser vid förkortning av det objektet, som tas som underlag för studien, att krävas. Till exempel i arbetet med att studera Leo Tolstys humanistiska idéer i pedagogik, forskningsmetoder i kursarbete kommer att underlätta genomförandet av både teoretisk forskning och praktisk, historisk-genetisk analys.

Historisk analys utförs för att etableraen kronologisk kedja av händelser, fakta som kan läras av litterära källor, arkivmaterial. Mellan länkarna i kedjan är det nödvändigt att spåra orsakseffektrelationen, för att analysera sekvensen av de studerade händelserna. Genetisk analys förutsätter studier av tidigare erfarenheter, som utvecklats i förskolan. Det är till exempel möjligt att genomföra en analys av humanismens ursprung och dess manifestation utanför Tolstoys arbete. Tecknen på en humanistisk attityd i fortidens och nutidens pedagogik studeras, och analogier görs med Tolstoys pedagogik. Varje genesis har stadier av dess utveckling, därför beskrivs ett sekventiellt predisponeringssteg, inom vilket de förhållanden som gav upphov till fenomenet analyseras; kärnbildningsstadiet, mognad, stabilisering och extrapolering, d.v.s. design för framtiden.

Metoder för forskning i avhandlingenkompletteras med en analys av den historiska och pedagogiska processen ur psykologiska, filosofiska och kulturella ståndpunkt, som gör det möjligt för forskaren att presentera en omfattande syn på objektet, dra slutsatser om drivkraften bakom utvecklingen av ämnet för forskning. Att arbeta med källor av annan art gör det möjligt för eleven att använda analyssökmetoden som huvudämne.

Forskningsmetoderna i kursarbetet om pedagogikhistoria kan inte bara vara högspecialiserade utan också allmänna. Dessa är:

1) Metoder för empirisk forskning: observation, jämförelse, klassificering, experiment.

2) Metoder för empirisk och teoretisk forskning: abstraktion, analys, syntes, modellering, avdrag och induktion, periodisering.

3) Metoder för teoretisk forskning: historiska och logiska metoder, uppstigning från abstrakt till betong, idealisering, axiomatisering.

Metoder för forskning i kursarbetet kankombinerat eller använt strikt en grupp metoder. Om studenten eftersträvar målet att vidare använda historiskt material i ett annat vetenskapligt arbete, används endast metoder för teoretisk forskning och empirisk forskning ska genomföras i avhandlingen eller masterprovet.

Hastigheten av temat för kursen fungerarHistorisk och pedagogisk inriktning kan bli grunden för urvalet av forskningsmetoder. Den historiska data som samlas in och analyseras av studenten ska gå tillbaka till modern pedagogisk kunskap: mätta den, ge skäl till innovationer, skapa kontinuitet mellan gammal och ny kunskap. I pedagogikens historia finns det många idéer som utgör den vetenskapliga och pedagogiska huvudstaden som ackumulerats i klasserna av pedagogik, filosofi, kultur på olika stadier av samhällsutvecklingen.

Forskningsmetoderna i kursarbetet angerpå bredden eller specialiseringen av ämnena historisk forskning inom pedagogik, om författarens användning av jämförelser av olika områden av pedagogik eller om studier av utvecklingen av ett kunskapsområde, en specialist som blev grundare av en särskild utbildningsmetod.